Sa var det ater dags for i carabinieri att rusta sina styrkor. Kassoren har nàmligen bestàmt sig for att gora mellanitalien osàkert under ett par veckor.
Det var tidigt pa morgonkvisten som ett telefonsamtal vàckte mig. Den sista Negronin fran natten innan satt som en kork i halsen och det var med en halv spya jag svarade i telefonen. Pa andra sidan luren talade kassoren lika snabbt som vanligt och med sin karaktàristiska rost. Den lilla brytningen àr mycket svar att veta var den hàrleder fran. Mycket troligt kommer den ifran allt flyttande i Sveriges sodra delar. Ni vet den delen som en gang tillhorde Danmark.
Hans iver att fa beràtta att han bestàmt sig for att forgylla Toscanas hjàrta med sin nàrvaro infor de sista omgangarna tillsammans med hans rappa sàljarrost gjorde honom nàstan oforstaelig. Orden Tods, hederslàktare, Della Valle och Fiorentina ràckte dock for att hajja vad det rorde sig om och vips sa var Negronin svald och jag fick till och med till ett leende pa làpparna dàr i sàngen. Det gjorde mig àven mycket glad att hora att mannen med Viola Club Scandinavias viktigaste uppdrag styrt upp allt och numera mar som en prins; precis som han fortjànar!
Vad vill jag da med det hàr inlàgget? Jag vet faktiskt inte. Jag vart bara forbannat glad och var tvungen att dela med mig av glàdjen. Forst kommer min broder fran Ronnange, sedan finbesok i form av kassoren och sa àr det 25 grader och sol ute. Kan man vara gladare?
Ni andra som har lite stalar over i maj bor ta efter kassoren och komma ned till sista matchen. Det kommer att bli ett helvetes drag pa Bentegodi. Fulsatt och fest, oavsett resultat, tillsammans med vara broder i Verona. Làgg till att Verona àr en vansinnigt vacker stad och att man kan ta Julia pa tutten under den beromda balkongen.
Thursday, April 20, 2006
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment